...
Ni som var med och hörde mitt resonemang och försökte övertyga mig om annat för 3,5år sen, jag måste ju erkänna med glädje att ni hade rätt.
För er som inte vet så var jag övertygad om att jag aldrig skulle träffa någon värd att lägga tid och energi på. Jag var nöjd med mitt liv med Rasmus och hade det helt klart för mig att det inte fanns någon man därute som skulle vara mer än okej. Eftersom okej inte är något som jag efter många erfarenheter av okej-män och sämre-pojkar ville nöja mig med så var jag övertygad om att vara ensam hela livet. ( och övertygade mig om att vara nöjd med det)
Ni runtomkring mig ville försöka få mig att förstå att jag visst skulle träffa någon. Men det ville jag inte tro på. Ville kanske, men kunde inte.
Sen, då kom Mattias och rubbade hela min världsbild. Tack för det Älskling <3
