MatildaTh

Fullt upp hemma, fullt upp med studierna och massvis på arbetet. Jag jobbar ju natt, och på min avdelning är man ensam nattetid med 10 vårdtagare med demensproblematik. Oftast går det bra att vara ensam, men sen kommer det såna perioder, som nu, när jag åker hem från jobbet missnöjd över att jag inte har hunnit med det jag ska.

Dessa perioder får man verkligen sänka ribban och inte göra något alls mer än det man måste. Men, detta borde aldrig någonsin innebära att man blir tvungen att prioritera vem som ska få hjälp före den andra.

Det är något för gubbarna som bestämmer att förstå. Men plånboken väger tyngre än våra äldre i samhället.

 

Hemma är det fullt ös, Mattias får dra det tyngsta lasset nu när jag jobbar mycket och dessutom pluggar. Vi längtar efter en solig strand och en kall öl.

Du ska veta min käre Mattias att jag är evigt tacksam att du hjälper mig att komma närmare mina mål i livet. Utan dig hade detta inte varit möjligt.