Vår.
Nu kanske man vågar säga att våren är här för att stanna... Eller? Jag har dock inte varit ute i det fina vädret alls, jag städar och tvättar för fullt. Eller ja, så mycket jag hinner mellan lekarna med Ronja. Det märks tydligt att även hon har stark vilja, det är bra även om det kan bli lite väl mycket protester här hemma ibland.
Jag har inte riktigt haft tid att skriva om annat än familjen och så här i bloggen, men min tanke med bloggen från början var att jag här skulle argumentera mina åsikter om allt möjligt. Just nu är jag inne i en diskussion på facebook om ordet hen. Tydligen är det ett väldigt provocerande ord för många, senast idag var det en som skrev att om hon kallade sin ofödda bebis (som hon inte vet kön på än) för hen så kommer den drabbas av en identitetskris när hen växer upp. Hur hänger det ihop? Jag frågade men fick inget vidare svar. Alternativet till hen måste väl ändå vara: den.
Jag skulle mycket hellre benämna mitt ofödda barn hen än den. Den, som om den vore att jämföra med en stol känns absolut inte trevligt.
Vilket fall som helst så ledde diskussionen (som alltid!) in på att flickor också får leka med bilar, med undertonen att pojkar alltid föredrar bilar framför dockor för att de tydligen har något inbyggt (?) som gör att det är så. Hur? Jag förstår inte, för det stämmer inte. Pojkar väljer inte bilar framför dockor för att de har snopp, pojkar väljer bilar framför dockor för att föräldrarna och samhället säger att det ska vara så.
-Nääää! Min pojke har ALLTID valt bilar heeeeeelt själv!
Nej, inte heeeeeelt själv. Troligtvis har du, eller någon annan köpt just en bil tidigare till honom, kanske har du uppmuntrat honom att lägga märke till lastbilen istället för blomman på promenaden, grannpojken har bilar, på dagis
leker de andra pojkarna med bilar.
Pojkar får gärna leka med bilar, det är inte det jag sätter mig emot. Men det faktum att föräldrar faktiskt tror sig veta att pojk+bil=sant beror på genetik är tragiskt.
Men fine, om någon kan bevisa att barnen som föddes på stenåldern minsann lekte brumbrum-lekar med stenar om de hade snopp och plockade blommor och flätade hår om de hade snippor - då kanske jag ändå skulle kunna tro på att det trots allt inte har med samhällets påverkan att göra.
Jag har inte riktigt haft tid att skriva om annat än familjen och så här i bloggen, men min tanke med bloggen från början var att jag här skulle argumentera mina åsikter om allt möjligt. Just nu är jag inne i en diskussion på facebook om ordet hen. Tydligen är det ett väldigt provocerande ord för många, senast idag var det en som skrev att om hon kallade sin ofödda bebis (som hon inte vet kön på än) för hen så kommer den drabbas av en identitetskris när hen växer upp. Hur hänger det ihop? Jag frågade men fick inget vidare svar. Alternativet till hen måste väl ändå vara: den.
Jag skulle mycket hellre benämna mitt ofödda barn hen än den. Den, som om den vore att jämföra med en stol känns absolut inte trevligt.
Vilket fall som helst så ledde diskussionen (som alltid!) in på att flickor också får leka med bilar, med undertonen att pojkar alltid föredrar bilar framför dockor för att de tydligen har något inbyggt (?) som gör att det är så. Hur? Jag förstår inte, för det stämmer inte. Pojkar väljer inte bilar framför dockor för att de har snopp, pojkar väljer bilar framför dockor för att föräldrarna och samhället säger att det ska vara så.
-Nääää! Min pojke har ALLTID valt bilar heeeeeelt själv!
Nej, inte heeeeeelt själv. Troligtvis har du, eller någon annan köpt just en bil tidigare till honom, kanske har du uppmuntrat honom att lägga märke till lastbilen istället för blomman på promenaden, grannpojken har bilar, på dagis
leker de andra pojkarna med bilar.
Pojkar får gärna leka med bilar, det är inte det jag sätter mig emot. Men det faktum att föräldrar faktiskt tror sig veta att pojk+bil=sant beror på genetik är tragiskt.
Men fine, om någon kan bevisa att barnen som föddes på stenåldern minsann lekte brumbrum-lekar med stenar om de hade snopp och plockade blommor och flätade hår om de hade snippor - då kanske jag ändå skulle kunna tro på att det trots allt inte har med samhällets påverkan att göra.
